Vad händer egentligen med klimatet, del 2

På grund av den rekordvarma sommar som varit i Sverige har miljö- och klimatfrågan blivit än mer aktuell. Det är många som varnar för att värmerekord, skogsbränder och torka inte längre är en tillfällighet, utan något som vi kommer att behöva vänja oss vid. Klimatförändring och höjning av jordens medeltemperatur innebär en risk att planeten vi bor på kommer att förändras avsevärt, även om vi ännu inte riktigt vet på vilket sätt.

I den föregående artikeln i den här artikelserien tog jag upp jetströmmar. Något som kan komma att förändras på grund av temperaturhöjningen är nämligen att jetströmmarna blir instabila och att deras rörelsemönster förändras – och det var kanske just detta som orsakade årets värmebölja. En jetström parkerade nämligen på ovanligt nordliga breddgrader, och ovanligt länge. Detta ledde till att varm luft obehindrat kunde flöda in söderifrån, samtidigt som kallare luft pressades undan. I den här artikeln ska vi se närmare på fler effekter av temperaturhöjningarna.

Rubbade havsströmmar

Jordens medeltemperatur har redan ökat ungefär en halv grad, men vissa här uppe på kallare breddgrader i Norden kanske inte tycker att denna ökning är så dum. Vi kanske istället välkomnar värmen och ser de mildare vintrarna och soliga somrarna som något positivt. Men även om du är en av dem som inte räds av alla rapporter om höjda temperaturer så är det dags att tänka om! Det finns nämligen en överhängande risk att temperaturökningen leder till att havets stora strömmar rubbas och hamnar i obalans. Och det här gäller även golfströmmen. Vi har faktiskt golfströmmen att tacka för det förhållandevis varma klimat vi har i Norden – utan den skulle klimatet här uppe vara betydligt kallare. Och om golfströmmen rubbas finns en risk att Sverige blir extremt kallt, trots att jordens medeltemperatur ökar. Den lilla temperaturökning som vi upplever just nu kan alltså väldigt abrupt omvändas till bitande kyla.

Metan från havsbottnen

Metan är en kraftfull växthusgas som starkt bidrar till växthuseffekten. Gasen förekommer naturligt i naturen och släpps ut i atmosfären genom bland annat köttindustrin. Men det finns även stora mängder metan lagrade i marken under världshaven, framför allt i Arktis, lagrad under permafrosten. Ett stort problem med temperaturökningen är att permafrosten riskerar att smälta – och då skulle enorma mängder metan frigöras. Om detta sker står vi inför en potentiell dominoeffekt där gasen leder till ytterligare temperaturökningar med allvarliga konsekvenser.

Smältande isar och skogsdöd

Något som ofta diskuteras i media är smältande isar och glaciärer. Och detta är med all rätt något vi bör vara oroliga inför. Smältande isar och glaciärer leder nämligen till höjda havsnivåer som på sikt hotar flera av världens kuststäder. Skulle temperaturökningarna eskalera och havsnivån höjas ordentligt finns en risk att flera städer blir obeboeliga.

Och det är inte bara utsläpp av lagrad metangas som skulle kunna ge växthuseffekten en rejäl skjuts – även världens skogar hotas nämligen av temperaturökningen. Världens skogar behövs för att ta hand om koldioxid och omvandla den till syre, och skulle skogarna dö så skulle allt mer koldioxid lagras i atmosfären och förvärra växthuseffekten. Och både världens regnskogar och skogarna i barrskogsbältet är hotade. Något vi inte minst har sett här i Sverige i sommar, då bränder och torka slagit hårt.

Även en liten temperaturökning riskerar alltså att sätta igång en dominoeffekt i vilken metangas och skogsdöd gör att klimatförändringarna snabbt eskalerar med rubbade jetströmmar och havsströmmar samt höjda havsnivåer till följd. En god anledning att börja satsa på miljövänliga och ekologiska alternativ!